lördag 28 februari 2009

Konstig väntan


På måndag ska jag få en diskprotes inopererad mellan kota 5 och 6 i nacken. Jag är nöjd med att jag ska genomgå operationen men inte så sugen på något annat än själva resultatet av den. Eftersom jag inte kommer kunna köra bil och själv ta mig någonstans på ca 6 veckor efteråt har senaste veckan varit rätt märklig. Jag har haft lite samma känsla som innan det varit dags för förlossning. Att allt måste vara i någon slags ordning. Jag har röjt så mycket jag orkat hemma, typ rensat och kastat. Jag har försökt handla sådant jag tror att jag vill ha hemma och lagat lite mat och fryst in för att enkelt få fram middag de första veckorna. När jag gick där och handlade funderade jag över om jag skulle köpa mig ett litet godislager utifall att jag blir sugen någon gång eller om jag skulle låta det hamna i makens händer att avgöra om jag får godis eller inte. Det blev inget lager så vi får se hur det går med den biten ;) ! Jag har också gjort ett hämta på dagis- och skolanschema där flera snälla släktingar prickat in sig på olika dagar för att få hem killarna lite tidigare än vad det blir om maken skulle sköta lämning och hämtning själv.
I torsdags gjorde jag en terapeutisk layout med den coola adresslappen som finns på Papprika. Och så använde jag masker från Tim Holtz till rubriken och Heidi Swapps fina fjäril. Jag känner mig lite fånig i min oro och tror egentligen att allt ju kommer gå bra och på tisdag är nacken frisk igen, den måste bara läka och tränas upp ett tag!

4 kommentarer:

Fia skapar sa...

Oh, vilken fin layout du har gjort, så harmonisk. Men jag förstår känslan av konstigt när man väntar på en sådan stor operation. Jag håller tummarna för dig och hoppas att allt går bra.

Himlen Runt Hörnet! Sala sa...

Håller med Fia! Det är nästan som en "dubbelLO", både harmoni och "rädsla". Underbart skapat!
Precis som du, underbart skapad, men ibland behöver man justeras!

Kram och lycka till!

Scrapangel sa...

Mmmm, vilken fin LO. Den är verkligen balanserad. Lycka till med op. Pia

anni sa...

åh, tack nu blev jag glad!